João Penalva

6 februari – 4 april 2010 

Lunds konsthalls program för 2010 inleds med en separatutställning av den uppburne portugisiske konstnären João Penalva. Tonvikten ligger vid de senaste fem årens produktion, men ett viktigt äldre verk, diabildsinstallationen Character and Player, 1998, finns med som klangbotten.

Utställningen omfattar bl.a. diabilds- och videoinstallationen Pavlina och den automatiska skuggteatern Petit Verre, båda 2007. Den innehåller också en specialbeställd installation med tio böcker i lösbladsystem, med individuella titlar, som visas på bord, och en serie om sju stora inramade digitala tryck med korta beledsagande texter, också de med individuella titlar.

I tillägg till presentationen i konsthallen visas fyra av Penalvas filmer på biografen Kino i Lund: 336 PEK (336 Rivers), 1999; Kitsune (The Fox Spirit), 2001; Harangozó (The Bell-Ringer), 2004; The Roar of Lions, 2007.

Det berättande är av stor betydelse i João Penalvas konst, som präglas av hans förmåga att tala i bilder och föra samman bilder och ord. Bilderna har kameralinsen att tacka för sin existens, och återspeglar en yttre värld, medan texterna blir en inre röst. Penalva arbetar med film och video eller med tryck baserade på olika fotografiska bilder, ofta i sammansatta installationer med flera konstnärliga uttrycksmedel, ljud och ljus.

Det fysiska, det bildmässiga och det teatrala är begrepp som hjälper oss förstå João Penalvas konst. Han erbjuder betraktaren förtätade reflektioner om det specifikt visuella och precisa bearbetningar av känslomässiga tillstånd. Rummet och tiden som kroppsliga upplevelser är en grundförutsättning för många av de verk som visas i Lunds konsthall. I utställningen förenas det påtagliga, det inbillade och det omedvetna.

I detta sammanhang förefaller Penalvas arbeten vara styrda av drömmens logik. Enligt filosofen Henri Bergson har drömmaren tillgång till samma psykiska förmågor som när han är vaken, men utan de begränsningar som binder honom när han måste rikta sin uppmärksamhet mot livet. Han framkallar vilka bilder han vill, och absurditeten som förknippas med drömmar är inget annat än hans försök att analysera dessa bilder i stället för att bara låta dem fladdra förbi. Drömmaren, säger Bergson, är alltför logisk.

Vi vill tacka alla långivare, och inte minst konstnären själv för hans engagemang och hans utomordentliga känsliga gestaltning i konsthallens unika arkitektur.

João Penalva föddes i Lissabon 1949. Han studerade vid Chelsea Scool of Art i London, där han är bosatt sedan 1976. 2003–04 vistades Penalva i Berlin som DAAD-stipendiat. Som extern handledare vid Konsthögskolan i Malmö har han påverkat många yngre konstnärers utveckling. Penalva representerade Portugal vid den 13:e biennalen i São Paulo 1996 och vid den 46:e Venedigbiennalen 2001. Han medverkade också i den 2:a Berlinbiennalen 2001 och den 11:e biennalen i Sydney 2002. Bland separatutställningarna märks: Centro Cultural de Belém, Lissabon, och FRAC Languedoc-Roussillon, Montpellier, 1999; Camden Arts Centre, London, Centrum för samtidskonst, Vilnius, Galerie im Taxispalais, Innsbruck och Tramway, Glasgow, 2000; Rooseum, Malmö, 2002; Institute of Visual Arts, University of Wisconsin, Milwaukee, och The Power Plant, Toronto, 2003; Serralves-museet för samtidskonst, Porto, och Ludwig-museet, Budapest, 2005; Irish Museum of Modern Art, Dublin, 2006; DAAD-galleriet, Berlin, och Mead Gallery, Warwick Arts Centre, University of Warwick, Coventry, 2007.

Visningar av João Penalvas filmer på biografen Kino i Lund