The World Out of My Hands

18 september – 14 november 2010

Michel Auder föddes i Frankrike 1944 men har bott och arbetat i New York sedan slutet av sextiotalet. Hans produktion, både skarp och generös, håller nu på att inta sin rättmätiga plats i en förnyad översikt av de senaste årtiondenas konsthistoria tack vare flera ambitiösa separatutställningar och den uppmärksamhet hans verk har väckt vid biennaler och andra större evenemang.

Sedan han köpte sin första bärbara videokamera för mer än 40 år sedan har Michel Auder spelat in och bearbetat elektroniska rörliga bilder. Han använder själv orden ”krönika”, ”porträtt” och ”resa”, och de fångar viktiga drag i arbetena. Krönikören vet att han skapar en egen version av historien och att han inte alltid är en tillförlitlig källa. Ett bra porträtt är mer än bara en redovisning av någons karaktäristiska drag; det är resultatet av en subjektiveringsprocess som kräver både konstnärens och modellens medverkan. En resa bestäms inte alltid av geografiska avstånd eller fysisk förflyttning.

The World Out of My Hands är titeln för en videoinstallation från 2008, en störtflod av syn- och hörselintryck ordnade som en icke-linjär flödande berättelse. Vi har valt samma titel för Michel Auders omfattade separatutställning i Lunds konsthall, som innefattar ett tjugotal verk från åren 1971–2010.

Michel Auder är kanske mest välkänd som skildrare av de konstnärliga kretsarna kring Andy Warhols Factory i sjuttiotalets New York. En stor del av det enorma videomaterial han har samlat, flera tusen timmar sammanlagt, innehåller bilder som är så sexuellt och känslomässigt övertydliga att de inte kan offentliggöras, säger han. I de sekvenser han faktiskt visar tycker man sig ofta se hans eget liv ta form som på en öppen scen. Detta understryker bara vilken vikt han lägger vid urval och redigering. Ett särskilt tydligt exempel är The Feature (2007, 180 min. Samproducent Andrew Neel), en tre timmar lång skildring av Auders liv som består av utsnitt ur tidigare filmer försedda med en fiktiv ramhandling. Filmen visas i samarbete med biografen Kino i Lund.

Några av Michel Auders olika förhållningssätt till redigering förtjänar att framhållas. På åttiotalet gjorde han en serie arbeten där han använde avfilmade tevebilder och ordnade dem till nya berättelser med nästan manisk känsla för detaljer. TV America (1986, 22 min) får representera denna verkgrupp i utställningen. Seduction of Patrick (1979, 28 min) visar en annan inställning till videomediet, som används för att fasthålla halvt improviserade och kollektivt skapade dramatiseringar. Sedan mitten av nittiotalet har Auder tagit fram längre och kortare brottstycken ur sitt arkiv. Chronicles. Chelsea Girls and Andy Warhol 1971–1976 (1994, 73 min) och Alice Neel 1976–1982 (2009, 120’) är två välkända exempel på denna genre. Liksom ytterligare tre filmer har de textats till svenska av Lunds konsthall, eftersom det bitvis otydliga ljudet annars hade varit svårt att förstå. Reseskildringarna är viktiga för Auder. De visar hans behärskning av det långa formatet och representeras här av A Personal Narrative of Travels to Bolivia (1997/2010, 11 timmar) och Vanuatu Chronicles (1998/2010, 277 min). Videobilder sammanställs ibland till verk som inte innehåller berättande ljud men visuellt är mycket verkningsfulla, exempelvis Heads of the Town (olika år/2009, 13 min). I en ganska ny typ av icke-verbala arbeten använder sig Auder av en mer uttalat audiovisuell poetik. The World Out of My Hands (2008, 42 min) hör hit, liksom Narcolepsy (2010, 22 min), visad som installation med fem delvis överlappande projektioner.

Michel Auder har blivit känd för att fånga andra människors handlingar på band, och samtidigt få dem att uppföra sig annorlunda än om deras ord och gester inte hade översatts till film. Ändå vore det orättvist att kalla honom voyeur. Han är alltid själv en del av situationen, känslomässigt närvarande och inkännande. Hans blick på livet omkring sig är inte kall eller distanserad. Han exotiserar inte, främmandegör inte. Hans konstnärskap ger oss utrymme och anledning att reflektera. Det är ett precisionsinstrument som låter oss iaktta livet och tänka igenom – eller kanske till och med komma tillrätta med – tidens gång.