Denna sida är äldre än 12 månader och är kanske inte längre aktuell.

4 augusti – 22 augusti 2004.

Criss-Cross

En sammanställning över traditionell film, dokumentär- och konstfilm tvärs över de nordiska och baltiska regionerna.

Man i kostym sitter vid ett bord med en stor tallrik mat och en flaska champagne.

I urval av Thierry Jousse, Åsa Nacking, Cristina Ricupero, Mats Stjernstedt, Cilla Werning. Programmet visas på Kino | samarbete med NIFCA.

Bildvärlden av idag är tämligen paradoxal, för att inte säga motsägelsefull. Å ena sidan tycks det, när det gäller uppdrag och administrativa regler, som om olika inriktningar och medier är mer uppdelade än någonsin förr, och att specialister av alla de sorter tycks ha fått obegränsad makt att bestämma om verklighetens komplexitet. Å andra sidan tycks bilder rent generellt vara styrda av ett system av ogripbarhet, ibland uppenbart och ibland mer underförstått. Dessutom suddas gränserna mellan de olika inriktningarna ständigt ut och överträds, något som oundvikligen bidrar till ett visst mått av förvirring. Mellan dessa två ytterligheter kan vi se att många konstnärer har gått över till film och video och att några av dem, som Eija- Lisa Ahtila och Dominique Gonzalez-Foerster, får sina verk visade på filmfestivaler medan filmmakare som Chantal Akerman, David Lynch, Claire Denis och Atom Egoyan istället blir inbjudna att delta i olika utställningar kring samtidskonst.

Utmärkande för de fem programmen sammanställda av NIFCA och som fokuserar på den nordiska och baltiska regionen, är att de tar upp detta ständiga växelspel mellan olika inriktningar, dessa strukturella mutationer inom film och konst, samtidigt som de försöker omorganisera olika typer av verk inom formella och tematiska kategorier som överskrider både genrer och format. Huvudsyftet med detta är att organisera de samtidigt förekommande vitt skilda objekten, dvs kortfilmen, dokumentären och konstfilmen, inom ett och samma program. Denna handling är allt annat än självklar och väcker en rad viktiga frågor till liv: hur visar man bäst verk med olika upphovsmakare inom ett och samma rum? Hur gör man för att blanda bilder från olika stilar utan att det blir ett audiovisuellt hopkok utan något tänkvärt innehåll? Vilka är de kriterier man skall rätta sig efter för att främja ett blandat, gränsöverskridande program?

Snarare än att hålla sig till fasta principer eller ge efter för invanda tänkesätt var huvudsyftet i stället att börja med verken och att, på ett nästan musikaliskt vis, komponera arrangemang och dra linjer mellan olika objekt där man satsar på att friktionen mellan formerna skulle kunna skapa en mening. Ett antal huvudverk som befinner sig mitt i denna ”blandandets problematik” har hjälpt oss att uttrycka detta kategoribyte. Ett av dessa är filmen ”Five Obstructions” av Jörgen Leth och Lars von Trier. En lekfull och högst personlig reflektion över spelfilmen som fritt överskrider gränserna mellan fiktion och dokumentär, konst och film. Emellanåt rör också filmen helt naturligt vid den samtida orenhet i bilden som vi i detta sammanhang intresserat oss för. Verket skulle lika mycket kunna höra hemma på en biograf såväl som på en utställning för samtida konst, då dess bilder belyser redan existerande kategorier samtidigt som det ger sig ut för att omformulera dem.

För att bara nämna ett fåtal av de utvalda verken, som stilmässigt är väldigt skilda, så ingår en anmärkningsvärd politisk dokumentär av konstnären Petra Bauer, Der Fall Joseph och de tilltalande filmerna av estländaren Marko Raat – dels en underhållande och väldigt personlig historia som heter For Aesthetic Reasons samt kortfilmen Suite for Two som är en sorts syntes mellan Sophie Calle och Alfred Hitchcock. Pia Rönickes verk kombinerar olika referenser till arkitektur, film och konst medan den förvånadsvärda Meet You in Finland Angel av Veli Gräno är ett dokumentärporträtt som gränsar till fiktion och fantasy. Jens Johnsons briljanta korta fiktionfilm Headway använder ett upplägg som ligger väldigt nära den samtida konsten. Alla bidrar de till denna växelverkan mellan olika fronter. Ett påpekande som även sammantaget skulle kunna passa in på flertalet av de verk som visas här, då dessa på flera upptänkliga vis drar traditionella och formella definitioner till sin yttersta gräns.
I vårt urval har vi bestämt oss för att dela upp verken i fem stilblandande, tematiska program.

Det första, ”Family/Domestic”, handlar om betydelsen av den privata, personliga sfären som källa för olika sorters bilder. Den andra, ”Identity/Portrait”, behandlar frågan kring representationen av kroppen och individens skiftande ställning i samhället. Den tredje, ”Social/Political” fokuserar på det samtida och det då gällande världsläget, och hur filmmakare, konstnärer och dokumentärfilmare reagerar på detta kaos. Den fjärde, ”Urban Situation/Utopian Modernism”, ifrågasätter den rumsliga uppfattningen, arkitektur, design och mer generellt en miljöproblematik. Den femte, ”Film on Film”, presenterar olika sätt att se på bilder och deras historia, samtidigt som den på ett oberäkneligt vis utforskar gränserna mellan sant och falskt. Alla återspeglar de vår faktiska upplevelse av bilder och överskrider de sedvanliga gränserna.

Kuratorer: Thierry Jousse, Åsa Nacking, Cristina Ricupero, Mats Stjernstedt, Cilla Werning
Samarbete med NIFCA, Helsingfors, och biografen Kino, Lund

Hjälpte informationen på denna sida dig?