Efter Eisenstein

Det är ingen tillfällighet att Lunds konsthall inleder höstsäsongen 2008 med en koncentrerad presentation av konst och film från Sveriges stora granne i öster. Rysslands återkomst som självmedveten stormakt har knappast kunnat undgå någon denna sommar.

Konstnärer

Boris Michailov, Olga Tjernysjova, Sergej Eisenstein, Kira Muratova.

När Sovjetunionen försvann från världskartan 1991 skedde det jämförelsevis odramatiskt och oblodigt. Här hos oss välkomnades Östeuropas nya frihet och de tre baltiska staternas återuppståndelse, medan många människor i Ryssland och andra post-sovjetiska länder uppfattade sammanbrottet som en förnedrande katastrof. För dem har de senaste 15 åren varit en period av utdraget politiskt och ekonomiskt kaos. Nu, när levnadsstandarden äntligen är på väg upp, har de svårt att förstå omvärldens oro och skepsis inför de nya auktoritära härskarna i Ryssland och deras avsikter.

"Efter Eisenstein" innehåller fotografiska och rörliga bilder som hjälper oss att förstå vad ”rysk kultur” är idag, med arvet efter den legendariske sovjetiske filmskaparen som utgångspunkt. Hellre än att försöka ge en översikt över den post-sovjetiska bildkonsten väljer Lunds konsthall att i samarbete med biografen Kino presentera fyra enastående konstnärskap som inte är lätta att klassificera och genrebestämma. Att låta konsten fungera som social kommentar är en beprövad rysk metod, som brukar ge bäst resultat om man använder den egensinnigt och kompromisslöst. Och det gör alla de medverkande i Efter Eisenstein.

Sergej Eisenstein

Sergej Eisenstein (född 1898 i Riga, död 1948 i Moskva) var en av den sovjetiska kulturens portalfigurer. Han var inte bara en pionjär inom filmkonsten utan också en framstående teoretiker, essäist och tecknare. Eisenstein kan inte längre kallas samtida, men hans pregnanta bildspråk och idéer om ”attraktion”, ”montage”, ”inre monolog”, ”intellektuell filmkonst” och ”känslomässigt tänkande” inspirerar fortfarande filmskapare och andra konstnärer i hela världen. Hans livsverk illustrerar emellertid också den ”engagerade” konstnärens komplicerade förhållande till den politiska makten.

Boris Michailov och Kira Muratova

Två av de medverkande är centrala namn i den post-sovjetiska kulturen. De representerar Ukraina snarare än Ryssland. Boris Michailov (född 1938), en av de främsta inom samtida fotografi, kommer från den ryskspråkiga staden Charkov i norra Ukraina och bor sedan några år också i Berlin. Han har bl.a. skildrat livet i hemstaden under ”övergångsperioden” efter 1991 i bilder som ibland chockat omvärlden. Kira Muratova (född 1934) kommer ursprungligen från Moldavien men är sedan snart 50 år verksam i Odessa vid ukrainska Svartahavskusten. Hon anses som en av den ryskspråkiga världens mest framstående filmskapare.

Olga Tjernysjova

Olga Tjernysjova (född 1962) bor i Moskva och arbetar både hemifrån och internationellt. Hennes konst kretsar kring den ryska kulturen och hur dess stora berättelser idag omvandlats till absurda och förbryllande fragment. I fotografier och filmer, men också i teckningar och målningar, iakttar hon med både inlevelse och nyfikenhet hur människor omkring henne lyckas bemästra den post-sovjetiska och nyryska vardagen.

Om utställningen

Efter Eisenstein har erhållit stöd från Europeiska unionens kulturprogram som en del av utbytesprojektet Opening Hours, initierat av U-TURN, kvadriennalen för samtidskonst i Köpenhamn. Övriga samarbetsparter är Berlinbiennalen, konsthallen Mücsarnok i Budapest och konsttidskriften IDEA i Cluj (Rumänien).

Kurator: Anders Kreuger, Åsa Nacking
Samarbete med biografen Kino, Lund

Fotograf: Terje Östling