Nina Canell och Eric M Nilsson

Nina Canell: Free-Space Path Loss. Eric M Nilsson: Apropå ord.

Vi är mycket glada över att kunna visa Nina Canell, en konstnär som länge varit uppskattad internationellt, men som hittills ställt ut ganska sparsamt i hemlandet. Hon visas tillsammans med Eric M Nilsson, en dokumentärfilmare med ett mycket särpräglat seende.

Utställningarna är åtskilda, med varsin katalog och affisch, men de är också förbundna med varandra. Initiativet till att visa dem samtidigt kommer från Canell och det är också hon som, tillsammans med Robin Watkins, har lyft fram vissa beröringspunkter i det avsiktligt sparsmakade urvalet av Nilssons filmer.

På konsthallens nedre plan ser vi hur Canell använder sig av igenkännbara material och av föremål tagna ur sitt egentliga sammanhang. Det kan vara några kopparrör, ett tuggummi eller en bit kabel. Till synes oväntade föremål i rummet som efterlämnar en känsla av frånvaro och ger utrymme för eftertanke. Canell säger själv att hon är intresserad av de krafter som påverkar våra liv men som vi själva inte alltid kan se. Detta förklarar kanske varför immateriella och flyktiga element som gas, elektricitet och ljudvågor förekommer så ofta i hennes konst.

Nilsson är mest känd för sina experimentella och nyskapande dokumentärfilmer som han producerat i stort antal sedan sextiotalet, på uppdrag av bland annat Sveriges Television. På konsthallens övre plan finner vi en presentation av hans verk, men den är inte tänkt som en sammanfattande retrospektiv. Istället visas en handfull filmer som hjälper oss att finna samband mellan de uttryck som annars skiljer de två konstnärernas arbeten. I såväl Canells installationer som Nilssons filmer återkommer ett koncentrerat betraktande som låter den fria associationen finna sin egen väg och sin verkliga kraft.

Tack till Ninas Canells gallerister Wien Lukatsch och Daniel Marzona i Berlin och Mother’s Tankstation i Dublin.

Nina Canell, född 1979 i Växjö, bosatt i Berlin. Utbildad vid Institute of Art, Design and Technology i Dún Laoghaire, Irland. Har under senare år ställt ut vid en rad prestigefyllda institutioner, däribland Camden Arts Centre i London, Midway Contemporary Art i Minneapolis, Hamburger Bahnhof Museum i Berlin, Palais de Tokyo i Paris och Museum of Modern Art i New York, och dessutom på Sydneybiennalen 2012, på Liverpoolbiennalen 2010 och på Manifesta 7 i Rovereto, Italien, 2008. Just nu visas hon på Moderna Museet i Stockholm.

Eric Michel Nilsson, född 1935 i Bryssel, bosatt i Uppsala. Utbildad på filmskolan IDHEC i Paris, samtida med bl.a. Alain Resnais, Jean-Luc Godard och Louis Malle. Har producerat en mängd dokumentärfilmer för Sveriges Television. Mottog Bo Widerberg-stipendiet 1998, guldantennen 1996 och en guldbagge 1978.

Kuratorer: Åsa Nacking och Nina Canell

Fotograf: Terje Östling