Fantomberättelser. Ledmotiv från det postsovjetiska Asien

Utställningen domineras av fotografi och video och utforskar modernitetens ännu pågående kris i regionen: en grundläggande osäkerhet om huruvida de förändringar man upplever är av godo eller av ondo.

Att välja rätt färdväg för att undvika samhällelig och ekologisk kollaps är angeläget överallt, inte minst i de centralasiatiska ”stan-länderna” som framträdde på den politiska kartan efter Sovjetunionens sönderfall.

Den ryska och sovjetiska koloniseringen medförde en modernitet som kanske kan kallas ”västlig”, men det postsovjetiska Asien verkar ofta trängt mellan ett icke-västligt förflutet (präglat av turkfolkens nomadiska kultur, men också av Islam) och en icke-västlig framtid (ett alltmer självsäkert Kina).

Utställningen domineras av fotografi och video och utforskar modernitetens ännu pågående kris i regionen: en grundläggande osäkerhet om huruvida de förändringar man upplever är av godo eller av ondo.

En strategi är att insistera på att göra det dunkla synligt: antingen metaforiskt som i Jelena och Viktor Vorobjovs (Kazakstan) läsningar av visuella mönster i vardagen, eller bokstavligen som i Alexander Ugajs (Kazakstan) ”fördunklingar” baserade på platsspecifika pinnhålsfotograferingar.

En annan strategi är att lyda impulser som i sin uppenbara dumhet blir tydliga bilder av osäkerhet i samhället. Ulan Djzaparov (Kirgizistan) gör det i sina performanceverk. Ytterligare en strategi är att iscensätta audiovisuella utflykter till ett förflutet som kanske återspeglar en framtid, som i Saodat Ismailovas (Uzbekistan) film om den utdöda Turan-tigern.

Geopolitk och konstnärliga strategier i all ära; utställningens verkligaledmotiv är den svårfångade men avgörande betydelse som konsten har för vår förståelse av världen i all dess dunkelhet och klarhet.

Kuratorer: Anders Kreuger och Julija Sorokina

Fotograf: Daniel Zachrisson

Intervju med Yuliya Sorokina

Intervjun är på engelska.