Tre doktorandprojekt från Konsthögskolan i Malmö

Som första konsthögskola i landet har Konsthögskolan i Malmö inom Lunds universitet inlett en forskarutbildning i fri konst. Huvudhandledare är professor Sarat Maharaj, en internationellt välkänd forskare inom konstområdet som sedan 2003 är professor vid Lunds universitet.

Gertrud Sandqvist, prefekt vid Konsthögskolan i Malmö skriver: Bildkonst idag anknyter till flera andra kunskapsfält. Under de senaste 10-15 åren har praktiserande konstnärer i ökande omfattning involverat sig i undersökningar som inte bara berör "inomkonstnärliga" problemställningar. Detta är ett par av utgångspunkterna för Konsthögskolans doktorandutbildning. Utmaningen ligger i att pröva vad "att tänka genom konstnärlig praxis" egentligen innebär. De tre doktorandernas projekt består av en visuell och en skriftlig del, som är avhängiga av varandra. De visuella presentationerna sker i Lunds konsthall.

Sopawan Boonnimitra

Lak-ka-pid-lak-ka-perd

Minoriteter som varit tystade i politiskt, socialt och ekonomiskt avseende kräver nu över hela världen sin rättmätiga plats i samhället. Rummets politiska sprängkraft är utan tvekan en central fråga i sådana diskussioner, där man försöker övervinna konfrontativa motsatspar som centrum/periferi, globalt/lokalt, självet/den andre, hetero/homo.

Begreppet "queer space" myntades som strategiskt verktyg av sexuella minoriteter i västvärlden under 1990-talet. Om vi bättre förstår de snabba förändringarna i icke-västliga sexuella kulturer som inträffat i globaliseringens spår kan vi ifrågasätta västliga tankemönster och söka efter alternativa sätt att tänka, bortom gränsdragningen och motsatsparet.

Den thailändska termen lak-ka-pid-lak-ka-perd betyder bokstavligen "ibland stängd, ibland öppen" och hänvisar i vissa fall till homosexuella. Mitt forskningsprojekt syftar till att undersöka de dynamiska villkor som råder i det thailändska stadslandskapet och att sätta dessa i förhållande till den homosexuella kulturens omvandling i och genom konsten.

Projektet har omfattat forskning, skrivande, fotografi, video, organiserande av utställningar och filmevenemang samt anordnande av seminarier. Dessa verksamhetsformer återspeglas i presentationen för Lunds konsthall. Lak-ka-pid-lak-ka-perd syftar till att skapa ett metaforiskt rum, en plattform för att uttrycka och pröva ständigt skiftande idéer. En forskning kring sådana idéer måste hela tiden kunna omorganiseras.

Matts Leiderstam

Se och bli sedd

Min utgångspunkt är de så kallade "pastorala landskapen" av 1600-talskonstnärer som Claude Lorrain och Nicolas Poussin. I 1700-talets England inspirerade dessa "ideala" landskap parkanläggningar och teorier kring det pittoreska. Konstruktionerna spreds sedan genom det brittiska imperiet och präglar delvis fortfarande västerländsk landskapsuppfattning.

Sedan början av 1990-talet har jag utsatt det pastorala landskapet för en parallell homosexuell blick och jämfört det med cruising-parken. Se och bli sedd fokuserar på en målning av Claude Lorrain och en verklig utsikt utöver ett historiskt landskap. Jag har trätt in i olika roller - kopistens, turistens, konsthistorikerns - och använt dessa som "rutiner för betraktande".

Mitt forskningsmaterial består av en hemsida, fotografier, böcker, Claude-glas och speglar, kataloger, en målad kopia, röntgenbilder, olika slags dokument och texter om landskap. I Lunds konsthall använder jag delar av detta material för att skapa en "arkitektur för betraktande".

Jag har bedrivit min forskning genom konstnärlig praxis och min konstnärliga praxis genom forskning. Genom processen har min egen blick, besatthet och praxis intagit en central plats. Jag finner mig själv betrakta min egen konstnärliga praxis inifrån, samtidigt som jag eftersträvar att presentera ett nytt landskap.

Miya Yoshida

Osynliga landskap

Min forskning är inriktad mot det synliga, det osynliga och det osynliga som del av det synliga. Telekommunikation har länge ansetts vara något mystiskt eller "kusligt". Osynliga landskap utforskar komplexa rum skapade av mobiltelefonin: nya verkligheter som uppstår ur små individuella handlingar men anknyter till krisutsatta bildvärldar i politiken, massmedia och reklamen. Projektet undersöker mobiltelefonens betydelse som kontaktyta mellan olika former av samtida tänkande, inte minst i bildkonsten. En besläktad fråga är hur nya teknologier allt oftare införlivar konsten.

Presentationen i Lunds konsthall sker i såväl det fysiska rummet som i ett virtuellt mediarum. Dokumentation av utställningar i Malmö 2003 och Bangkok 2005 visas på fyra svarta iPod-spelare. Fyra vita iPod-spelare innehåller följande videoverk: A Telephone Call (2006) av Jimmie Durham (USA), The Uninvited (2005) av Judith Hopf och Katrin Pesch (Tyskland), Hidden Curriculum (2006) av Annette Krauss (Tyskland), Marching Exercise (2005) av Hiroharu Mori (Japan), Superflat Monogram (2003) av Takashi Murakami (Japan) och Fasten Your Seatbelt (2004) av Pius Sigit Kuncoro (Indonesien).

Ljudverk presenteras i högtalare: SMS- och ljudlyrik (2005) av Peder Alexis Olsson (Sverige), Transmitter (2006) av Jonas Brun (Sverige), Tokyo Dream (2006) av Leif Holmstrand (Sverige) och Almost There (2006) av Maria T Alves (USA).

Alice Creischer och Andreas Siekmann (Tyskland) visar sin forskningsbaserade Atlas on Monopoly-like Productions och The Coltan Case (2005) om en mineral som är nödvändig för tillverkningen av mobiltelefoner. Gruppen Rimini Protokoll (Tyskland/Schweiz) framlägger dokumentation av sitt mobila teaterprojekt Call Cutta (2005), en serie vägledda vandringar i Calcutta och Berlin.

Kuratorer: Anders Kreuger, Sarat Maharaj, Gertrud Sandqvist

Fotograf: Terje Östling