Mariana Manner & Olle Dahl

Mellan himmel och jord, Järnåkraskolan, Järnåkra, Lund, 2004.

Studietorg, vilket märkligt ord. På Järnåkraskolan avses en öppning mellan två stycken korridorer, ett oansenligt rum med ett antal bänkar och stolar där avsikten, av namnet att döma, är att eleverna ska sitta och läsa, att studera oavsett omgivningens brist på stimulans. Konstnärsparet Olle Dahl och Marianna Manner fick i uppgift att smycka två sådana studietorg i skolans tillbyggnad 2004. På två våningar har de tagit ett helhetsgrepp över den institutionella skolmiljön och smyckat den med bilder, meddelanden och speglingar. De har försökt att förvandla dessa platser till gläntor att pausa i, att uppleva den påverkan konst kan ha på oss och att svepas med i riktning mot någonting magiskt.

Det gemensamma arbetsnamnet på projektet är Mellan himmel och jord, och innefattar alltså båda våningarna. Olle Dahl har valt att kalla sina arbeten på första planet Ordvirvlar, och Mariana Manners motsvarighet på andra våningen fick namnet Glimmar.

Längs tre av rummets väggar på plan ett löper en 15 meter lång textfris, uppdelad på femton ord. Orden bildas av de bokstäver som ingår i ordet JÄRNÅKRA. Texterna är utstansade ur en plåtfront och belyses bakifrån med lysrör. Med hjälp av elektronisk styrning accentueras varje ordgrupp tio minuter i taget, dessutom i olika färger. Kopplingen till det språk som eleverna ska lära sig är tydlig. De unga människornas utveckling och utbildning handlar inte bara om det talade och det skrivna ordet, utan också om ett socialt språk. Språk som gemenskap, som skydd och som vapen. Att lämna ett barns språk bakom sig och kliva ut i det vuxna livet.

Utöver textfrisen innehåller rummet fyra andra verk. På en vägg hänger en triptyk av oljemålningar som lånar sitt formspråk från det stora fönsterpartiet rummet, på den motsatta väggen en virvelform urfräst i plexiglas som låter dagsljuset medverka till verkets skiftningar. På rummets långvägg, mitt emot fönsterraden, har Dahl målat en spiral i ett cirkelrunt hål som ackompanjerar det runda glaset i dörren bredvid. Studietorgets båda ingångsportalerna ramas in av ett band av blått glas i golvet, som rännilar med vatten.

Vatten och dess speglingar återkommer i Mariana Manners verk på nästa våning. På ritningarna över den nya tillbyggnaden av Järnåkraskolan fanns dörrar med ett runt litet fönster i, och Manner tog avstamp i den cirkulära formen. För henne blev cirkeln till såpbubblor som steg upp i rummet. Hon skapade tre bilder i plexiglas med barn, eller unga vuxna, som klänger sig fast vid stora såpbubblor, som samtidigt blir till jordklot. Manner har även integrerat kartor över Lund vilket förankrar motiven i omgivningen. Allra finast är de ringar av metall som hon placerat så att de är på väg ut ur rummet, likt just såpbubblor. Ljuset som faller in reflekteras i metallen och skapar perfekta avbildningar, speglingar på väggarna och i taket. Reflektionerna, synvillorna som skapas, ger liv åt hela installationen. På samma sätt som Dahl med hjälp av språket tar sina avsikter vidare – ut i verkligheten och in i det framtida – får Manner oss att fundera över var bubblorna tar vägen.

Som en fortsättning på Dahls blåa glas i portalerna har Manner smyckat dessa in- och utgångar med kakelplattor i alla regnbågens färger. På golvet mynnar regnbågsmönstret ut i några guldfärgade plattor. Manner låter sagan ta plats när hon associerar till den guldkatt som sägs finnas vid regnbågens slut. Berättelsen kan tyckas barnslig men var annars passar den i så fall in om inte på en skola? Det finns en uppriktighet och en stark känsla av förväntan och hopp i Manners verk. Tillsammans med Dahl lyckas hon, bokstavligen, skapa en plats för sanna reflektioner.

Text: Isac Nordgren

Kurator: Cecilia Nelson